Det kanske inte var mitt absolut smartaste drag att klippa en super kort frisyr som måste hållas efter bara någon månad innan föräldraledighet och extremt begränsad ekonomi. Ännu mer osmart var nog valet av frisör eftersom dom är dyrast i stan. Inte nog med det har dom smyghöjt vilket gör att presentkortet jag har där inte räcker helt längre. Irriterande när dom var så dyra från början.

När jag använt dom 2 presentkort jag har där ska jag söka mig till en billigare. Så svårt kan det inte vara att hålla efter min frisyr. 

 

Det har nu gått närmare 3 månader sedan jag klippte mig sist. Jag har väntat så långt som möjligt. Tur vädret blivit kallare så jag kunnat gömma mig under mössor dom dagar håret varit helt omöjligt. Nu är det lönlöst att göra något med det. I brist på annat har jag börjat kamma det åt sidan men eftersom det börjar vara så långt överallt ser det inte klokt ut. För att vara fin över jul och nyår tog jag tag i saken och bokade klipptid nästa vecka. Nu håller jag tummarna för att lillasyster sover sig igenom hela besöket. Det finns liksom inga ursäkter när mitt hår i det närmaste liknar ett penntroll. Finns ju roligare karaktärer att efterlikna ofrivilligt. Bildkälla. 

 

Idag var lillan hos tandläkaren för första gången. Hon brukar vara väldigt medgörlig hos sköterskor och läkare men jag hade inte så höga förväntningar på detta. Det finns väl ingen som gillar att gå till tandläkaren. Är mest ett nödvändigt ont. Jag går privat numera eftersom jag tycker det är så obehagligt. 

Som vanligt var vi ute i sista sekund och fick småspringa / glida på skridskobanan dit och kom nog exakt när vi hade tid. 

Fördelen var att vi inte behövde vänta något utan fick komma in direkt. 

Helt oväntat gapade lillan större än störst. Tandhygienisten fick tom göra en snabb undersökning och konstaterade att lillan fått alla 20 mjölktänder och att hon inte hade något hål. Det är svårt att beskriva hur stolt jag kände mig över henne då. Våran lilla stora tjej. Om hon nu bara kunde gå på toan med så skulle nog tomten komma med extra bra klappar till jul.

 

Lite då och då försvinner saker i tvättstugan. Oftast bebis sockar och oftast bara den ena. Vilket lämnar mig med udda sockar vilket i sig är vansinnigt irriterande men också frustrerande eftersom vi inte har så många bebis sockar. Bli därför inte allt för förvånade om vi anammar syrrans koncept och lillasyster dyker upp med udda sockar. Hur som försvann igår något mycket mer kärt. Min vita amnings sport bh från apoteket. Jag bor i dom hemma. Växlar mellan den och den svarta. Ungefär det skönast som finns när man ammar. Snopet blev det när jag till min förtvivlan inte kunde hitta den då lillasyster så vänligt började dagen med att spy ner mig. Gränsfall att jag skulle granska vägen till och tvättstugan grundligt i hopp om att hitta den. Jag valde att duscha, äta frukost och handtvätta den svarta istället. Jag är fortfarande småirriterad över att den är borta. Men kan inte avgöra om tomten tog den så jag skulle bli tvungen att köpa en ny eftersom den gamla börjat gå sönder lite eller bara för att jävlas eftersom vi egentligen inte har råd med det. Bildkälla.

 

 

I helgen tog jag mig i kragen och fick med stora kameran ut. Däremot har jag inte haft tillstymmelse till ögonblick att redigera det minsta. Dom kommer men det får bli senare. Det är jättekul att fota när jag tar mig tid till det. Vintertid är det roligast att fota ute eftersom ljuset inne blir så dåligt och jag gillar inte att fota med blixt. Däremot är jag lite sugen på att investera i en ringblixt. Skulle även vilja ha lite flyttbar starkare belysning här hemma. Skulle gärna göra om ett rum till studio. Men vi har inget rum över. Visst kan jag låna lillasysters rum innan hon flyttar dit. Men då kommer det kännas så surt att bli av med det. Dessutom är jag lite sugen på att börja göra i ordning det åt henne. Tapetsera och ställa i ordning. Har hittat finaste (dyraste) tapeten jag vill ha som fondvägg där. Bildkälla.

 

 

Jag är en riktig godisgris. Äter gärna och mycket helst varje dag. Jag var extremt sugen i slutet av graviditeten och då tillät jag mig att äta för att jag tyckte så synd om mig själv. Sen har det liksom hängt med även efter lillasyster föddes. Nu när vi faktiskt inte har något annat än pepparkakor (som förvisso duger gott) hemma sitter jag seriöst och överväger att baka chokladkola. Bara för att jag är så sugen på choklad. Samtidigt förbannar jag socker och det beroende jag dragit på mig. Och älskling i förlängning eftersom han inte kan låta bli att äta när gotta finns hemma. Det är synd det inte finns nyttiga substitut som är lika goda.

 

Bjuder på lite mobilbilder idag.