Sjukstuga * 3

Jag börjar förstå det här med sjukdomar och barnets första år på dagis. Aldrig har jag varit sjuk såhär tätt. Vill jag inbilla mig iaf. Jag minns knappt senast jag var förkyld. Lite snorig och hes har väll hänt. Men mer än så har det inte varit.

Det hela började med en liten som var på strålande humör i fredags morse. Äntligen tänkte jag - är förkylningen över. Ögonen såg rena och fina ut för första gången på 1,5 vecka. Inget snor och hon hade sovit hela natten lång utan avbrott av hostattacker. Tom vädret såg underbart lovande ut. Vilken start på dagen och helgen.
Hon var på lika strålande humör vid hämtning.
Till kvällskvisten då hon började bli väldigt, väldigt trött och kramgo. Hon kändes väldans varm så jag hämtade örontermometern illa kvickt. Jovisst sådär lagom 39,5 grad. Suck. Varför inte få vara lite frisk som omväxling? Nejdå. Älskling kände sig lite hängig med och tog tempen lite snabbt. 38 grader hade han. Jag har iofs varit feberfri men fått allt annat istället.

För mig började det redan i onsdags. Då jag vaknade upp med halsont och värk i öron och kropp. Som jag nämnt innan kändes det bättre efter en dag med diverse förkylnings mediciner. Tji fick jag för redan på fredagen blev halsen värre igen. Lagom till lördag kunde jag knappt yttra ett ord, söndagen var det halva ord jag fick fram, resten kom ut som väsljud eller inget ljud alls. När det är så illa misstänker jag att det absolut bästa är att vila rösten. Alltså vara helt tyst. Jag har ju lite svårt för det och har ändå pratat lite trots halsont och hostattacker. Jomenvisst hostan fick jag på köpet. Först slemhostan sen rethostan på nätterna. Fy fasen vad jobbigt det är. Ligga och hosta och hosta tills man blir alldeles svettig och absolut inte kunna sova. Nu äter jag Mollipect på dagen (himla tur lillan fick en stor flaska utskriven senaste ordentliga förkylningen hon hade) och Nipaxon på kvällstid för att försöka råda bot på plågan.

Eftersom jag sitter i telefon mertiden på mitt jobb har jag varit hemma igår och idag. Idag är första dagen jag kunnat säga hela meningar. Så planen är att återgå till jobbet imorgon. Men ska nog ändå försöka minimera telefontiden.

Lillans feber gick över lagom till måndag. Hon fick vara hemma då för säkerhets skull. Även älskling var hemma för att vila upp kroppen ordentligt efter en helg med feber. Lilla familjen sjuk. Vi fick oss tom ut en liten stund. För att rasta lillan. Men mest för att jag skulle få fota lite i det fina vädret. Eftersom vi missade hela helgen. Lite hann jag såklart fota inne med.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0