En ynka vecka kvar tills jag börjar jobba. Nedräkningen börjar idag. Tillbaka till allvaret. Jag är inte allt för peppad. Inte nu. Förmodligen inte nästa måndag heller. Jag hade mycket hellre stannat hemma med lillan. Men nu är det inte så och jag måste gilla läget. Så antingen börjar vi febrilt jobba på ett syskon till lillan eller så får jag helt enkelt finna mig i det hela. En till bebis känns inte super lockande så jag antar att alternativ två känns som det bättre. Typsikt. Jag får hoppas att tiden går lika fort på jobbet som den gjort hemma med lillan. För då är det snart jul och massor av röda dagar.

Imorgon fyller jag 30 år. Det känns inte alls jobbigt. Faktiskt. Jag hade däremot lite av en 20 års kris när jag fyllde 20. Det tror jag inte allt för många har. Därför känns det som jag gjort bort den biten redan. Kriser får jag nog ändå av andra orsaker. Det känns lite onödigt satt slösa bort en på födelsedagen. Det tar bort så mycket fokus från det roliga. Nu börjar livet som medelålders, typ. Det tror jag blir riktigt trevligt. Jag ser fram emot vad världen har att erbjuda.

Jag hade inte tänkt ha någon fest. Det blev en fest. En väldigt enkel en. Med förfest hemma sedan utgång. Ett tag kändes det som om ingen skulle komma. Det gjorde det. Flera stycken faktiskt. Trevligt hade vi dessutom. Inte alls illa. Mamma hjälpte till med snittar och krustader. Krustaderna glömdes bort i allt. Så dom sparar jag till imorgon när familjen kommer. Jag hade även köpt chips och nötter. Men med två små glupska hundar går inte sånt att ställa var som helst. Därför glömdes även det bort. Bortsett från detta blev kvällen lyckad. Jag är nöjd över att jag inte bara hade min årliga födelsedagsfika.

Lite smått orutinerat hade vi storhandlat dagen innan festen. Med välfylld kyl och frys rymdes inte ens en ölburk. Jaha. Tur att det var svalt ute. Eftersom balkongen fick fungera som kylskåp. Det gick över förväntan.

Vi storhandlade på Coop Forum. Det var en mardröm. Vi hittade inget. Jag höll på att bli tokigt. I och med renoveringen har allt bytt plats. Jag sprang runt som en yr höna fram och tillbaka överallt för att hitta det vi behövde. Väldigt jobbigt och mycket irriterande. Förbannade coop. Allt tog dubbelt så lång tid.
Att storhandla en lönefredag är nog så humörtestande, att dessutom inte hitta något gör att bägaren rinner över en skvätt. Tillräckligt för att minsta lilla sätter igång ett världskrig ungefär. Lite så kändes det inombords. Storhandla alltså inte på coop forum medan dom håller på att renovera på en lönefredag. Det är sjukt jobbigt.

Före det hade jag och lillan besökt öppna förskolan på Ålidhems höstfest. Lite i förebyggande syfte eftersom jag visste att hon skulle sitta still i en kundvagn ganska länge på eftermiddagen. Men mest för att J, E, A och M skulle dit. Då passade vi på att följa med. Det är ju trots allt inte så många dagar till jag har den möjligheten. Jag kände att det var ett bra tränings tillfälle för lillan som blivit lite blyg inför okända miljöer också. Jag tror hon blev lite överrumplad över allt där. Från början höll hon sig väldigt nära. Men det släppte ganska fort. Vilket var skönt att se.
Däremot inkräktade tiden en del på hennes rutiner. Den sena sångstunden var super tråkig enligt henne. Eller det var nog hon som var väldigt övertrött. För still ville hon inte sitta. Hon ville inte dansa eller lyssna särskilt mycket heller. Så vi gav upp tillslut. Jag har knappt rört kameran dom senaste dagarna. Därför lånade jag dessa bilder av J. Som är väldigt duktig på att fota.