Men åh vad irriterande. Jag hade just skrivit klart detta inlägg när jag märkte att jag gjort det via mozilla. Nu fanns svenska att välja som add-on så jag installerade det och firefox startade om. Men svenska gick fortfarande inte att välja. Så jag startade om fönstret igen. Skillnaden mellan att starta om via firefox var att den kom ihåg vad jag skrivit. När jag själv gjorde det försvann allt. Bara att börja om igen.....

 

Februari har börjat i sjukdomens tecken. Hela familjen har förvisso känt sig hängiga hela januari. Men förra veckan bröt det ut ordentligt för lillan. Det hela började med feber och ont i ena örat och slutade med besök hos läkaren, sprucken trumhinna och fem dagars penicillin. Lillan har tagit det hela med ro. Annat än att hon klagat lite då och då på ont i örat så har det knappt märkts att hon varit sjuk. Eventuellt lite grinigare än vanligt. Misstänker att hon har väldigt hög smärttröskel.

 

Sedan igår är hon tillbaka på dagis. Med hosta och snor. Men hon verkar klara dagistempot bra ändå. Det känns bra eftersom det är rätt kostsamt att vara hemma med sjuk liten en hel vecka. Det har iofs varit väldigt mysigt. Men jag hoppas för hennes skulle att hon får hålla sig frisk nu ett tag. Däremot har hon smittat ner älskling som känner sig extra hängig nu.

 

Igår fick jag resultatet av dom senaste proverna i brevlådan. Självklart var jag varken gluten eller mjölkproteinintollerant. Vilket gör det hela väldigt besvärligt. Min läkare pratade om ibs-tarm men är mycket som inte stämmer där. Samtidigt nämnde hon att jag kanske har en naturligt gasig mage (den kan man tydligen ha). Jag vet ju att jag är stresskänslig så det kan säkert också spela in. Eller inte alls. Det här är ett mörker. Antar att jag måste kartlägga vad jag äter så jag lätt kan avgöra vad jag blir sämre av. Men jag har varken ork eller ambition att påbörja något sånt nu. Det känns som att jag är tillbaka på ruta ett. Alltså inte ett dugg klokare än innan jag bokade tid på vc.

 

Jag är besviken på balettakademin. Det började ju så bra. Sen var dansläraren tvungen att klämma ur sig - på grund av små lokaler så får bara en förälder följa med per barn. För oss som gör det som en familjeaktivitet för lillan känns det som vi blivit snuvade på konfettin. Det blir denna termin och inget mer. Förhoppningsvis får hon vara med på bamsegympan till hösten. Jag har svårt att se att bara en förälder får följa med till en hel gymnastikhall.

 

Inget fotande har det blivit av heller. Dels på grund av sjukdom. Men även för bristande intresse. Lite har jag självklart fotat lite ändå med mobilen. Håll till godo suget kommer tillbaka.