Vi har äntligen börjat komma i ordning i vårt nya hem. Det tar ju som ett tag att bo in sig. Lite extra lång tid när vi flyttat så nära dessutom. Det känns fortfarande som jag går in i fel port när jag kommer hem. Men väl inne känns det bra. Det luktar inte riktigt hemma än. Men det kommer nog tids nog. Nu fattas bara tapeterna. Men det dröjer nog inte allt för länge tills dom är på plats heller. Då skulle däremot en IKEA resa sitta på sin plats. Jag kan nog inte beskriva i ord hur mycket jag längtar tills dom är öppningsklara här. För att köpa småsaker. Det känns lite halvt ovärt att köra 26 mil enkelväg för att köpa ramar. Det lönar sig inte alls. Tygerna skulle jag gärna vilja klämma och känna på med. Men det får vänta några månader misstänker jag.

 

Jag älskar att vår lägenhet har så stora fönster. Det blir så just och fint. Nackdelen är att det är ett mörker att köpa gardiner. Jag vill väldigt gärna ha en hissgardin i köksfönstret. Det är helt kört. Fönstret kräver en gardin som är minst 180 bred. Det finns ingen hissgardin som är så bred. Till mitt stora förtret. Kanske inte helt oväntat eftersom konstruktionen troligtvis blir rätt ranglig på den bredden. Men ändå. Då syr jag en kappa istället. Tänkte jag kavat. Tills jag insåg att dom flesta tyger (alla jag hittills kollat på och jag vill inte betala skjortan för tyget heller) inte heller är 180 bred. Då måste jag alltså skarva ifall jag vill ha en gardin av eget valt tyg. Det gjorde jag iofs när jag sydde lillans gardin. Det passar bra i ett barnrum. Jag är inte helt övertygad om att samma modell skulle passa fullt lika bra i köksfönstret. I värsta fall får jag göra ett försök. Det andra alternativet jag har är att köpa en gardinkappa på metervara. Jotex och Ellos har samma sortiment. Där finns ett antal olika varianter att välja mellan till hyfsade priser. Men då är dom nästan för korta istället och det är väldigt få som är mönstrade. Eftersom vi har vita väggar nästan överallt känner jag att en mönstrad gardin skulle passa bra. Det ska banne mig inte vara lätt. Jag vill dessutom vara klar med allt sånt här innan jag fyller år och det är inte alls särskilt länge kvar. Beslutsångest? Jo tack...

 

Helgen har bjudit på kräftskiva a la mammagruppen. Riktigt trevligt. Mest imponerande var nog att lillan och lilla fröken bus fann varandra ganska fort. Vi har ändå träffats till och från, inte lika ofta på slutet som i början men ändå så barnen borde känna igen varandra. Hittills har dom mest lekt bredvid varandra. Bråkat lite om samma leksak för att sedan återgå till det dom höll på med innan. Den här gången var det inte alls så. Dom lekte tillsammans, med varandra. Lite härma John över det hela men ack så gulligt. Mammahjärtat slog en frivolt. Min lilla, lilla tjej börjar bli stor.

Annars var sällskapet väldans trevligt lillan röjde som en galning och var helt utslut när vi väl kom hem. Det hjälpte ändå inte fröken till en sovmorgon. Hon har nämligen börjat vakna samma tid varje dag. Alltså lika tidigt på helgen som på vardagar. På vardagar går jag upp 20 i 6. Alltså jätte jätte tidigt. Så tidigt vill jag inte alls vakna på helgen. Men det tycker lillan. Hon brukar därför få löpa fritt medan jag eller älskling ligger och halvsover i soffan med förhoppningen att få bara lite extra sömn.

Bilden är lånad från J.

 

 

Idag startade vi dagen med pyttedans. Väldans gulligt faktiskt. Vi och resten av mammagruppen hamnade i samma gäng. Med start förra söndagen. Då hängde hon mest runt halsen på mig hela halvtimmen igenom. Jag förväntade mig därför inte så mycket annat denna gång. Men oj så fel jag fick. Hon sprang och hoppade och dansade och sjöng. Inte en enda gång var hon i närheten av mitt knä. Då hade hon förvisso bästa kompisen från dagis där. Men ändå fantastiskt roligt att se. Andra frivolten för mammahjärtat denna helg.

 

Kusinerna har varit här och gjort husesyn. För att inte kasta bort hela soldagen avslutade vi med lite lekparkshäng. Det är smått frustrerande att helgerna går så otroligt fort. Tyckte nyss det var fredagseftermiddag. Och nu sitter jag här på väg i säng för jobb imorgon. Typsikt.