1:a advent, snart jul men ingen snö så långt ögat kan nå. Mörkt är det istället. Väldigt mörkt. Idag tror jag det aldrig riktigt blev ljust. Skyltsöndagen spenderades just på stan. Precis som alla andra som bor här och troligtvis alla i byarna runtomkring med. Det var folk exakt överallt. Lite väl mycket för min smak. Så det blev besvärligt att ta sig fram på vissa ställen. I stort sett omöjligt att hitta sittplatser på andra. Dra, rycka och slita för hemska tider om något missas. Lite så. Gärna armbåga sig lite fram också. Det finns anledningar till varför jag väljer att inte gå på stora reor. Sen tror jag inte det kan kallas skyltsöndag längre. Jag tror bestämt alla affärer hade öppet. Som en vanlig lönelördag på stan den värsta tiden ungefär. Jag bävar för nästa stadsrunda om det ska vara såhär fram till jul. Nej, tacka vet jag nätet. Tror den mesta klappjakten får ske där. I hemmets trygga vrå...

Hej och hå vad tiden går. Det är helt sjukt. Veckorna bara försvinner. Jag kommer nog aldrig riktigt hänga med. Men försöker njuta så mycket jag kan på vägen. Det är en konst att finna tid till allt. Eller mycket får man helt enkelt välja bort. Lite så är det nu.

På söndag är det 1:a advent. För oss hög tid att sätta upp allt julpynt. Eftersom det inte blir någon gran i år. Av praktiska skäl då lillan inte kan hålla sin små fingrar i styr har jag för första gången inhandlat julgardiner. På något sätt känns det extra viktigt att pynta nu när vi har barn. Tidigare år har det räckt med några ljusstakar och en stjärna. Nu vill jag liksom ha allt och lite till. Det har vi givetvis inte råd med tanke på julklappar och föräldrapeng. Men det ska nog gå ändå. Min största farhåga just nu är att det inte blir en vit jul. Det skulle kännas smått deprimerande. Men jag håller tummar och tår att snön hittar hit innan tomten kommer.

Lillans klapp är klar, kan hända att det blir något litet till men det är också så långt vi kommit i julhandeln. Alltså ingenstans. Allt är kvar. Typ. Enda tiden jag kommer orka handla är på helgen. Internet är banne mig guld värt. Ingen stress annat än att paketet måste komma innan jul. Då har jag någon vecka till på mig.

Fortsättning följer på julkorten. Jag gjorde ett halvhjärtat försök till förra söndagen. Men jag vet inte om resultat blev som jag tänkt riktigt... Det beror lite på om vi vill ha en rolig eller fin bild.

Jag tänkte att det nog skulle vara rätt jobbigt att gå tillbaka till jobbet. Särskilt när jag varit hemma så väldans länge. Speciellt eftersom jag trivts så mycket med det. Jag hade kunnat stanna hemma med lillan tills hon började skolan liksom. Men någonstans i allt detta har jag insett att det inte är så tokigt att jobba. Att jag faktiskt tycker det är ganska kul tom. Hade jag fått välja hade jag förstås inte jobbat heltid. Nu kan jag inte välja så det blir inte så långa stunder på kvällen tillsammans med hela familjen. Vilket i sig är rätt trist. Men sånt är livet. Troligtvis kommer jag inte gå ner så mycket i tid senare heller, beroende på hur älskling kommer jobba. I vilket fall blir det bra. Punkt.

Jag har två resor inbokade. Tjänsteresor. En till Norrköping och en till Stockholm. Båda innan jul och med en knapp veckas mellanrum. Det ska bli mycket roligt. Jag är tok peppad.

Annars då... Jodå, har en spysjuk jycke som inte vet vad hon ska göra med sig själv. Kräks på allt som kommer i hennes väg, soffan, mattan, kuddar och filtar. I bästa fall hinner jag flytta henne till mer spyvänligt underlag innan olyckan varit framme, ibland inte. Två soffkuddar och en filt är i ganska akut behov av tvätt för tillfället. Det kan jag roa mig med imorgon. Hon är nu satt på fasta. Jag införskaffade två burkar fiskbullar i buljong på Coop. Så imorgon kör vi igång med en fisk kur. Förhoppningsvis råder det bot på den krångliga magen. Jag måste ändå ringa vet på måndag eftersom jag upptäckt en böld (väldigt liten) på ena benet. Jäkla tur jag bestämde mig för att raka henne en sista gång innan vintern idag. Annars hade jag förmodligen inte märkt den förrän långt senare.

Jag tänkte göra en satsning på årets julbilder nämligen och vill så gärna ha hundarna med på bilden. Sol och allt ute. Perfekt ljus inne.
Efter lillan sovit lunch tänkte jag köra igång. Blir en utmärkt tid. Hon nyvaken och utvilad så hinner jag bada och raka hundarna medan hon sover. Jo just. När hon vaknade var solen på väg ner och ljuset hade försämrats betydligt i vardagsrummet där jag tänkte att vi skulle hålla till. Så det blev som det blev. Jag tror bestämt att det blir ett nytt försök imorgon och jag håller alla tummar och tår att regn / snöovädret som är på väg inte dyker upp förrän efter lunch. För imorgon har jag nämligen tänkt vara lite förutseende och fota innan hon ska sova.

Idag premiärkörde jag våran nya fina BMW. Wonderful. Underbar bil. Är det enda jag har att säga om den saken.

Avslutar med ett gäng bilder. C, tycker definitivt att vi tar en photoshop dag när du har tid. I need it...

 

Jag har faktiskt haft riktigt tur med att komma med i kampanjer hos Buzzador på slutet. Just nu buzzar jag både natusan bedtime bath (som jag förövrigt är super nöjd med och definitivt kommer fortsätta köpa) och nu även locobase rapair. Locobase är en väldigt bra salva som jag använt tidigare. Men eftersom den kostar en del har den inte legat högst på priolistan sedan lillan kom till världen. Den är verkligen dunderkuren mot vintertrötta och torra händer. Så perfekt tajming. Vanan trogen tog jag en bild så fort paketet kommit hem och la ut på facebook. Det brukar normalt vara väldigt svalt intresse där. Men inte denna gång. Jag har nu endast tre små tuber kvar. Så först till kvarn....

Lillan äter för det mesta själv nu för tiden. Detta är inte allt för praktiskt ur renlighetssynpunkt. Jag antar att jag vänjer mig, gör jag inte det går det nog över i sinom tid. Detta är ett typiskt exempel på hur en vanlig middag kan se ut hemma hos oss. Enjoy.

Jajjemen. Lillan har börjat klättra. Upp i soffan. Helt själv. Detta började hon med idag. Vilket kanske verkar rätt harmlöst. Men för oss förstagångsföräldrar är det inte riktigt så. Detta betyder i förlängning att vi inte kommer kunna lämna fröken till egna företaganden medan man som ensam förälder hemma diskar undan maten eller tömmer magen på toaletten. Utan att samtidigt ha lite smått panik över att lillan ska ramla ur soffan och få hjärnskakning så natten får spenderas på akutmottagningen. Riktigt så tror jag förvisso inte att det blir. Då mattan säkrar upp en del av fallet. Men helt tryggt känns det verkligen inte. Hon är definitivt inget fan av tyghjälmen heller. Så nu får vi nog vaddera alla hårda ytor runt soffan för att vara lugna. Eller på bästa pedagogiska sätt försöka lära henne hur man kravlar ner från soffan utan att trilla på huvudet. Några förslag?

Älskling fick önska vilken middag han ville till farsdag. Gissa vad det blev? Hamburgare från max. Känner mig sådär lagom svullen man bara kan göra efter för mycket skräpmatsintag nu. Nä fy och huva. Det kommer dröja ett tag till nästa gång. Med samma känslor efter senaste pizza köpet kommer det förhoppningsvis dröja rätt länge. Till farsdags present hade lillan beställt en ny kaffemugg till sin kära pappa. Med familjen som motiv. Min käre far besökte sin käre far i Luleå så han får besök av oss imorgon istället. Älsklings kära far fick en blixtvisit av familjen yrväder, och en bukett. Lillan rev ut allt i sin väg. Jag misstänker att dom fick plocka lite efter vi åkt.

Var tog vintern vägen? I morse när jag körde till jobbet var det hela 9 plus ute. Jag trodde först termostaten i bilen fått sig en sneställare från motorvärmaren. Men så var det inte. Det känns faktiskt inte helt okej att det är 9 plus i början av november. Särskilt inte nu när mörkret börjat krypa fram på allvar. Jag saknar snön.

Jag förstår mig inte riktigt på Telenors (tror jag att det är) reklam. Den med familjepaketet där en väldigt stor familj besöker en butik. Jag tycker nämligen att hon i kassan ser ut som ett apoteksbiträde med den vita rocken. Bakgrunden med alla telefoner blir bara förvirrande. Att förknippa apoteket med Telenor känns ännu mer förvirrande. Nej nog borde dom kunnat komma på en bättre butikskostym...

Den nya bilen har flyttat hem. Än har jag bara sett den på avstånd. När vi hämtade den igår. Älskling är helnöjd. Så jag får utgå ifrån det. Jag hoppas bara att den inte kommer med en massa oinbjudna fel. Som passaten gjorde. Dom där dryga, dyra svårfixade. Gör den inte det är jag också helnöjd.

Jag har så smått börjat smida planer för julkorts fotografering här hemma. Det är alltid bra att vara ute i god tid. Jag har även börjat spåna på lämplig klädsel till julafton. Det bästa innan julen är utan tvekan all shopping. I love it!

För övrigt så tänkte jag snabbt köra förbi ok för att tanka efter jobbet igår. Jag är glad att vi inte bor åt det hållet längre. Jag känner även att jag är ovan med alla köer. Innan jag gick på mammaledighet jobbade jag 7 - 15.30 då var det aldrig kö någonstans när jag slutade. Nu jobbar jag 7,30 - 16 då är det köer överallt. Mer eller mindre iaf. Den röda fina pilen jag ritat dit visar var ok ligger. Kön går fram till korsningen mot flyget. För den som funderar på var jag är.

Vips så var helgen slut. Det är nog bara att vänja sig. Förr var det inte lika viktigt att hitta på saker på helgen. Då var det okej att ligga hemma och dröna om man kände för det. Hela långa helgen. Riktigt så är det inte längre. Eller det är svårare nu rättare sagt. Lillan som blir större och större och kräver mer och mer stimulans gör allt lite klurigare. Helst en utflykt per dag. Gärna fler. Om hon fick välja. Gärna hos någon med barn och massor av leksaker dessutom. Nu känner vi några stycken med barn. Så det brukar lösa sig.

I lördags knallade vi upp med tuppen glad i hågen med shoppingplaner (älskling fick ett presentkort på Dressman när han fyllde år och var väldigt ivrig att få använda upp det). Först skulle vi hämta älsklings pappa hos bildoktorn. Sagt och gjort fick vi rätt snabbt klart för oss att det minsann inte var någon vanlig lördag. Alla helgons dag. En väldigt röd dag. Så stan öppnade inte förrän 12 och då inte ens alla affärer. Snopna och smått besvikna begav vi oss till syrran istället. Så lillan fick springa av sig lite. Jag har som vant mig att hänga med henne några gånger i veckan under mammaledigheten. Med jobb på veckorna och fullbokade helger blir det inte alls lika ofta numera. Lite trist.
Vi våldgästade min mamma på eftermiddagen. Som bonus fick vi med oss bubbelbad till lillan och äppelkaka till efterrätt åt oss. På tal om bubbelbad måste jag verkligen rekommendera natusan bedtime bath. Den luktar fantastiskt gott och jag tror banne mig lillan sover snäppet bättre efter hon badat i den. Alla tumma upp. Jag har fortfarande kvar några rabattkuponger om någon vill ha. Jag kommer definitivt köpa en ny när hon använt upp den vi har.

Idag har vi också gått upp med tuppen. Vi har haft familjeförmiddag på Leos lekland. Första gången för älskling. Han blev frälst. Vi stod på låset när dom öppnade och klarade oss ifrån värsta folkstormen eftersom vi slängde in flaggan runt 12. Riktigt trevligt och lillan fick röja så mycket hon bara ville. Tyvärr ville hon inte riktigt det vi ville. Att försöka klättra upp i rutschkanan från fel håll var definitivt det roligaste av allt. Eftersom hon inte fick det.
Eftermiddagen spenderade vi hos min pappa. Så man kan säga att vi haft fullt upp hela helgen. Det är väldans roligt men man blir inte särskilt utvilad. Så det ska bli intressant att se hur veckan artar sig.

Vi har även blivit bilägare i helgen. Eller älskling har det. En BMW närmare bestämt. Den står just nu hos älsklings vän som hjälpte oss köpa den. Eftersom den behövde lite omsorg innan användning. Men på tisdag kommer den hem. Spännande värre.

Helgens bilder. Tagna med mobil och kompaktkamera därför spridd kvalité.

Var inte Helloween förra helgen? Jag tror bestämt två grannbarn missuppfattat detta då dom kom utklädda och ivriga (min gissning) och plingade på. Vi gjorde som förra helgen och valde att helt enkelt inte öppna. Rent spontant tycker jag inte alls om konceptet bus eller godis. Det är ju som att hota till sig godis. Får jag inte godis kastar jag ägg på ditt fönster. Typ. Tacka vet jag påsken, då kan barnen åtminstone bjuda på en sång eller en söt liten teckning som tack för besväret.

Nu när jag börjat jobba uppskattar jag helgen på ett helt annat sätt. Det känns faktiskt bra. Jag har även börjat komma in i den vardagliga rutinen lite mer. Gå upp tidigt. Försöka lära mig nya saker varje dag på jobbet, fantisera ihop en lämplig middag, laga den, mysa med lillan så mycket jag bara kan, krascha i soffan en liten, liten stund, byta ut soffan mot sängen, sen börja om på nytt. Lite så. Det fungerar faktiskt över förväntan. För det mesta. Ibland är jag helt slut när jag kommer hem, som idag. Då är det underbart med en sambo som tar ansvar över middagsstök. Så jag slipper.

Just nu är det helt tyst och stilla. Älskling är på hockey och lillan sover. Jag har alltså egentid helt själv. Vilket inte hör till vanligheterna (just nu). När älskling börjar jobba igen blir det på varannan vecka basis. Det känns både bra och dåligt. Lite lagom kluvet.
Istället för att mysa ner mig i soffan och göra ingenting. Började jag klura på lämplig fars dag present (up and coming 13 november för den som missat). Sen kollade jag fb igen för typ 4:e gången sen jag kom hem. Ojdå 3 nya uppdateringar. Mailen ligger också nära till hands. Jag funderade ett slag på att börja kika efter julklappar till lillan på någon mysig leksakssida, jollyroom exempelvis, men ångrade mig och loggade in här. Hokus pokus filiokus. Så var min egentid slut. Fick jag något vettigt gjort? Kanske. Utnyttjade jag min ensamhet på bästa sätt? Förmodligen inte. Men så är det ibland.

Avslutar men några bilder på lilla söt. Tagna idag.

Mörkare och mörkar blir det. Än är det fortfarande ljust när jag åker till jobbet. Men det dröjer nog inte länge förrän det är mörkt då med. När jag var yngre tyckte jag om mörkret. Det var mysigt. Nu blir jag mest trött och tänker tillbaka till ljusare dagar. Snön saknar jag. Med snön blir det lite ljusare. Inte metervis som förra året. Men en decimeter eller två skulle inte skada. Lite mysigare och lite mer julkänsla blir det då. För julen är just det jag ser fram emot när det är som mörkast. En väldans mysig högtid. Men framför allt familjärt. I år tror jag dessutom jag slår till på julgardiner. Med lillan i full karriär vet jag inte om julgranen är en så smart idé. Det kan hända att den får vila. Någon enstaka stjärna känns lite fattigt. Så gardiner känns som en bra lösning.

Lillan har börjat bli ganska stabil när hon stapplar runt. Hon har även börjat klättra. På allt. Idag hade hon klättrat upp på bobbyn, men inte satt sig på den som man ska utan försökt ställa sig på sitsen och nästan halkat av. Lära-gå vagnen är också rolig att klättra upp i. Hon använde den som sparkcykel idag. Annars tycker hon det är roligt att krypa upp i den så hon fastnar och inte tar sig ur. Vilket i förlängningen är rätt frustrerande både för pappa och dotter.

Jag har suttit och lekt lite med Pho.to Lab (fotoapp till android) ikväll. Den har rätt roliga effekter.