Fredag igen. Veckorna bara flyger förbi. Fast denna vecka har varit lugnare på jobbet än vanligt har jag ändå inte riktigt hunnit med. I total fokus på lillans födelsedag har jag glömt bort min egen fullständigt. Kom i veckan på att jag faktiskt fyller år också. Redan nästa vecka. Hoppsan hej. Får nog ta och baka en kaka eller två på söndag. Kan ju vara bra i förebyggande syfte inför lillans dag med. Men först måste frysen ätas ur lite mer. Så iaf en påse ryms där.

 

Jag har hittat mig en ny favorit låt. Kan inte sluta lyssna på den. Dessvärre finns den inte på Spotify. Så nöter Youtube om och om igen. Lyssna.

 

 

 

Förra veckan var jag på mitt livs första ansiktsbehandling. Att jag bokat tiden (som jag var duktig och gjorde ungefär en månad innan) hade jag fullständig glömt bort. Tur dom skickade sms påminnelse. Annars hade jag nog åkt raka vägen hem efter jobbet utan en tanke på något annat.

Vad jag bokat hade jag också glömt bort. Det finns olika sorters ansiktsbehandlingar nämligen. Själva grunden är nog rätt lik. Men sen finns det olika tillval. Jag hade tydligen yrat om syra när jag bokade tiden. För det var just det jag fick. En aha behandling. Det är en typ av kemisk peeling med en mild syra. Låter nog värre än det var. Det som var mest otrevligt och dessutom gjorde fasligt ont var portömning, och det är ju med på i stort sett vilken ansiktsbehandling man än väljer. Trots parfymerade produkter (jag är lite känslig mot sånt) kände jag mig ett par kilo lättare i ansiktet när jag gick därifrån. Tror bestämt jag ska unna mig en behandling iaf varje halvår framöver.

 

För att fräscha upp mig ännu lite till har jag bokat klipptid nästa vecka. Eftersom jag aldrig innan vet hur jag vill ha det ska det bli lika roligt som vanligt att se hur resultatet blir. Jag fick samma frisör som senast. Klipper mig trots allt ungefär en gång per år. Så hon minns mig säkert.... eller inte alls. Kommer bli kul med förändring iaf.

 

Jag har fått ett il och börjar längta efter träning. Vet inte vad som hänt. Mörkret och kylan kanske. Eller nyfunnen rastlöshet av något slag. Inte för att jag egentligen har tid. Men vissa saker får man prioritera. Nu när älskling gått tillbaka till varannan vecka schema finns det ju en möjlighet att faktiskt få någon sorts kontinuitet i det hela. Var ju trots allt ca 2,5 år sedan jag satte en fot på ett gym senast.