Nicke mössa och gröna byxor

Det är lite så att när sommaren är slut och hösten kommer med mörker och kyla. Vill gärna julkänslorna infinna sig rätt omedelbart. Lite hjälpt blir man förvisso av diverse reklam från både den ena och den andra på just julsaker. Det ska ju börjas i tid trots allt. På den tiden jag jobbade på HM kom ju höstkläderna in redan efter midsommar och vårkläderna nästan direkt efter jul.
 
Solen tittade fram i helgen. Måste vara första gången på en månad eller så. Då det inte regnat på hela dagen. Väldigt uppfriskande. Fullt upp har det varit. Trodde därför att denna arbetsdag skulle bli jobbig. Men den har fortlöpt utan större fadäser vilket får mig att bäva lite inför morgondagen. Men än håller jag gott mod. Om jag bara går och lägger mig i tid... Helst helt låter bli att läsa några extra kapitel i den väldigt spännande boken jag just kommit till upplösningen på.
 
Kameran åkte fram i helgen. Dammade av den lite smått. Vädret som varit dämpar foto suget väsentligt. Lite trist eftersom hösten är så färgsprakande. Att jag liksom missade hela spektaklet. Nu är det kala kvistar med bär som återstår. Det har iofs sin charm det med. Men hade var lite roligare om löven suttit kvar. Sen hade jag kanske kunnat ansträngt mig lite mer och åkt någonstans istället för att nöja mig med gårdens kala grenar. Nåja bjuder på några höjdpunkter från helgen.
 
 
Jag och lillan tog oss en stadsrunda i lördagsmorse när älskling passade på att jobba några extra timmar. Agendan var att slösa lite presentkortspengar på HM, hitta en biltröja till lillkusinen och en Nicke mössa till lillan. Hennes absoluta favorit apa av dom alla.
På HM hittade jag mig en väldigt grön tröja, ett par lika gröna byxor och ett par lila manchesterbyxor. Nu jäklar ska här färgsprakas i vinter. Måste bara säkra upp med en svart tröja först. Lite överförfriskat med både färg på ben och överkropp.
Biltröja och mössa hittades också trots det totala kaos av folk. Troligtvis på grund av umeå fashion week. Vilket jag totalt hade förträngt. Lagom runt 12 snåret när dom flesta just hittat sig ner på stan. Gav vi upp och packade oss hemåt. Några kronor fattigare. Men ack så nöjda.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0