Kattungar och 30 års fika

Det går inte att komma ifrån att djurungar är bland det sötaste som finns. En kompis till mig fick kattungar (eller hennes katt fick det rättare sagt) för några veckor sedan. Vi var redan förra helgen sugen på att våldgästa för att mysa lite med dom små liven men det passade inte så bra då. När hon då nämnde att hon faktiskt fyller 30 idag och vi var mer än välkommen dit på fika hoppade jag jämfota i ren glädje. Hennes go bak och toksöta kattungar. Kan det bli bättre?

Idag fick vi sova till halv tio och nej lillan hade inte varit upp och ätit något varken på natten eller tidigare på morgonen. Om det är möjligt att älska henne ännu lite till för det så gjorde jag nog det. Eftersom planen var att besöka min vän som fyller 30. Grattis, grattis, grattis! Så hade vi inte jätte bråttom på morgonen (eller förmiddagen om man föredrar det).

Runt 12 rullade bilen ut från parkeringen och nådde sitt mål ungefär en halvtimme senare. Födelsedagsbarnet bjöd på 3 olika tårtor. En hade hon faktiskt fått i 30 års present av ica. En prinsesstårta. Jag hoppas jag med får det då jag fyller år. Sen hade hon bakat en chokladtårta och en marängtårta. Hon är verkligen gjord för att stå i köket. Inte menat på något dåligt eller kvinnoförnedrande vis utan bara för att hon är så otroligt duktig. Allt hon gör blir gott. Då menar jag ALLT. Jag tror banne mig inte hon kan misslyckas med något hon gör någonsin. Så bra är hon. Hon hade även bakat mockarutor och chokladbollar. Mockarutorna var godare än på fik och tårtorna kunde jag inte få nog av. Kort och gott - ett väldigt lyckat besok.

Jag är kattallergiker och ska inte vara upp i dom så väldans mycket egentligen. Men hennes katt är den absolut socialaste och trevligaste katt jag någonsin träffat så det är lite svårt att inte peta på den alls. Särskill när den alltid kommer och lägger sig i mitt knä. Den vlill gärna slika lite på hakan också om den får. Nu hade den dessutom ca 4 veckor gamla kattungar. Då kan jag verkligen inte hålla händerna i styr. Alla bäsarna är röda som mamman (och förmodligen pappan). 3 är korthåriga och 3 är långhåriga och dom är verkligen bedårande. Jag hade stor lust att smyga ner en i väskan på väg ut men insåg bristen i den planen rätt snabbt och nöjde mig med att dom kanske ska behålla en liten. Då kan jag åka dit så fort lusten faller på istället. Jag hade bara med mig kompaktkameran så bilderna gör dom inte rätta. Men se så söööta!


 

Dagen till ära fick lillan ha klänning. Idag blev det en lila klänning från åhles matchat med vit body och vita strumpbyxor. Den extra lilla färgklicken fick den randiga name it dregglisen stå för. Allt för att reta lillan extra mycket på skötbordet. Hon har nämligen kommit på att hon inte tycker det är allt för stimulerande att bli av och påklädd. Hon har dessutom börjat kravla runt på skötbordet och över lag göra byten väldigt avancerade. Det hon hatar mest är när saker ska träs över huvudet. Hon ogillar starkt när armar ska in och nyper gärna tag mitt i plagget så man nästan måste tviga loss greppet. Allt detta i hopp om att slippa ha kläder. Vilken otur för henne att både jag och älskling är envisare. Jag tror inte riktigt hon förstår hur kallt det skulle bli att gå ut iförd endast blöja och byxor heller.

 

 

 

Vällingen börjar ta sig. Hon gör inte hurvens varenda gång hon känner smaken längre. Jag har dessutom börjat ge i pipmugg istället. Det går aningens bättre. Större delen åker ut igen då jag tror att hon inte riktigt förstår vad hon ska göra med den. Men den lilla del som faktiskt åker ner hurrar jag högt för. Ducktig fklicka! Så nu återstår det ritkgita böket. Att lära henne ta flaska. Den här bilden tog jag igår när älskling gjorde första försöket med pipmuggen, sötnosen :)

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0