En halvtimme tidigare

Redan ikväll har älskling börjat jobba. Slut på pappaledighet. Jag sitter och laddar som mest över att gå upp en hel halvtimme (om det nu räcker) tidigare på mornarna hädanefter. Jag ska ju hinna släppa av lilla söt på dagis innan jobbet. Varenda morgon. Fördelen är att jag får beemern som första bil. Då älskling kör saaben till och från jobbet. Han blir så skitig och vill inte smutsa ned fin bilen. Vilket jag tycker är fantastiskt bra. Nackdelen är att jag verkligen inte är en morgonmänniska och jag kommer kliva upp med tuppen hädanefter. Det känns sådär. Förmodligen en vanesak men det kommer ta lång tid för mig att vänja mig.

Vi har storhandlat i helgen. Det brukar som bli så på lönehelgerna. Eftersom vi för omväxlings skull var lite förutseende (och för att lillan gjorde morgon klockan 7) var vi på maxi 10 i 10. Vi och några barnfamiljer till. Det gick alltså snabbt och smärtfritt att handla. Efteråt tog vi en svängom på Apoteket, Lindex, HM, Kicks och Hemtex. Dels för att lagra upp lite kläder till lillan i större storlek, men även för att sätta sprätt på lite hårt förvärvade pengar. Jag blev ett par jeans (99 kr på HM, köp, köp, köp) och en mascara rikare (eller fattigare beroende på hur man ser på saken) vi kom dessutom hem med nya kuddar till vardagsrumssoffan. Riktigt hur det gick till vet nog varken jag eller älskling. Nu ligger dom så fint i soffan dessutom. Så det vore ju himla synda att lämna tillbaka dom (hundkuddarna för att förtydliga).



Lillan pratar inte allt för mycket. Jag skulle nog rent vilja påstå att hon inte pratar alls. Men så frågade hennes mormor idag om hon kunde säga några ord. Jooo tyckte jag. Där (däää), titta, hej då (haj doooo), mamma, pappa (baba), ja (a) och titt ut (titt ooot). Hoppsan hon pratar visst ändå, om än lite. Hon går ju dessutom i en dagisgrupp med 15 jämnåriga. Det blir liksom så när alla som inte får plats på första och andrahandsvalen klumpas ihop på ett tredje. Som dessutom öppnar nya avdelningar utifrån mängden barn som kommer. På lillans avdelning är dom 15 barn mellan 1 och 2. Det ska bli intressant att se hur det kommer påverka språkutvecklingen.

Jag har legat på latsidan med systemkameran. Mest för att det för det mesta är mörkt när jag är hemma och jag verkligen ogillar att ta bilder med blixt. Jag har upptäckt att jag kan undvika blixt rätt långt om jag höjer ison. Nackdelen är att bilderna blir väldigt grusiga och jag är för dålig på photoshop för att kunna redigera bort det. Då får den helt enkelt vila till ljusare dagar. Mobilkameran däremot går varm. Men då blir kvalitén lite si och så istället.


Divan tigger kakor av lillan som sitter i soffan och glufsar.


Eftersom skor kanske är den roligaste leksaken.


Titt ooooot, titt ooot, ropar hon högt samtidgt som hon springer ivrigt.


Kusinerna på besök, älsklings telefon var väldigt intressant.


Det skiljer ett år mellan bilderna, hon är sig lik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0