Eller kanske lite mer åt hållet mamamama. Never the less. Pappa verkar vara lite svårare för fröken att få fram. Däremot säger hon bababa så det borde inte vara allt för långt borta känns det som. Eller så är det hennes sätt att säga pappa.

Just nu sitter jag ute på balkongen i strålande sol, med lillan på filt på golvet och laptopen i knät. Inte så pjåkigt om jag får säga det själv. Egentligen gillar jag inte att uppdatera bloggen med den här datorn då den verkar leva ett eget liv. Men samtidigt är det lika bra jag vänjer mig då det är den här som kommer få följa med på våran semester.

Midsommar spenderade vi ute i mammas stuga. Vädret var värdelöst men vi hade riktigt trevligt ändå. Maten var  jättegod och tårtan helt okej. Jag fick dessutom äntligen en anledning att inviga lillans blommiga super söta klänningen från HM.

 

Igår tog vi en tripp ut till Ostnäs. Vi böjd nämligen in oss själva på middag i P:s stuga. För att inte verka allt för snikna köpte vi med oss maten. Mycket gott och väldans trevligt.

 

 

I morse tyckte lillan det var läge att vakna 6. Det tyckte jag kändes högst olämpligt och försökte få fröken att somna om. Hon tvär vägrade så jag fick motvilligt ge upp. Detta innebär att alla rutiner flög ut genom fönstret. Lilla fröken är just nu på sitt allra grinigaste humör. Inget är bra och mitt tålamod börjar rinna över. Tur älskling kommer hem från jobbet om inte allt för länge.

 

Avslutar med en sovande liten tagen tidigare idag.