Varför

Varför äter jag mig alltid så förbannat mät på stroganoff? Det slår aldrig fel. Jag gör matlådorna på tok för stora och kan banne mig inte sluta äta i tid. Jag känner att jag är mätt och belåten men fortsätter ändå trycka i mig tills tallriken är tom. Rätt korkat. Sen sitter jag och tycker synd om mg själv dom följande timmarna. Med illamående och en mage som närmast liknar en gravidmage i 6:e månaden. Stackars, stackars mig.

Jag slutar aldrig att förvånas över trafikanterna i denna stad. Idag önskade jag väldigt högt att jag var en trafikpolis i tjänst. Då jävlar hade kärringen fått vad hon förtjänade.
Jag och älskling var ute och gick i godan ro. Med barnvagn och hundar i en enda röra. Vi valde att korsa vägen vid ett övergångsställe nära våran bostad. På vägen kommer en buss följt av några bilar. Bussen blinkar in till hållplatsen just innan övergångsstället. Finemang tänker vi och börjar traska över. Då från ingenstans kommer en silvrig bil i väldans fart. Kärringen har så bråttom att hon tydligen tycker det är värt att köra om över ett övergångsställe istället för att vänta ut bussen. Hon var nära att köra in i refugen i mitten av övergångsstället och fick tvärbromsa för att inte köra på oss. Det enda jag kom på att göra var att frenetiskt vifta med armarna och ge henne onda ögat. Såhär i efterhand borde jag stått kvar så hon blivit tvungen att stanna för att säga några väl valda. Vissa borde faktiskt inte få ha körkort. Hade jag varit trafikpolis hade hon blivit av med sitt bums.

Lillan valde att vägra sova em idag. Det tyckte jag var en dålig idé och gjorde mitt bästa för att få henne att somna. Så jag gick och gick och gick och det enda jag möttes av när jag tittade ner i vagnen var detta.



Med en på tok för tidig morgon i bagaget valde jag att ge upp efter en halvtimme. Gissa om kvällen varit lyckad.

Ett illvilligt husdjur har vi fått. Helt ofrivilligt. Fast jag bjuder ut fanskapet med helöppen balkongdörr halva dagarna struntar den blanka fan i det och spatserar nästan hånfullt runt på huvud armar och ben. Den tycker väldigt mycket om att sitta på mina ben och stirra ut mig med sina ögon. Min erfarenhet säger att den borde bli trött efter vistelse inomhus i flera dagar. Men icket. Kvick som få är den fortfarande. Flyger runt här som den ägde stället. Den ser ut ungefär SÅHÄR.. Flyg fula fluga flyg.... långt härifrån.

Kommentarer
Postat av: Cilla

Hej!



Nu börjar vi rulla uppåt mot Umeå. Vi kommer nog att stanna och sova över hos en kompis i Stockholm i natt, så vi är nog inte hemma förrän i morgon. Vilken dag åker ni iväg på semester? Tänkte om vi kanske skulle hinna ses och grilla lite innan ni åker =)



Kram Cilla!

2011-07-05 @ 10:34:37
URL: http://ourblog.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0