Inte fullt så kort

Jag klippte mig igår kväll. Det blev inte fullt så kort som jag egentligen tänkt. Vanan trogen lät jag frisören själv bestämma vad hon tyckte att jag passade bäst i. Det blev jätte bra. Älskling blev mer än nöjd då det inte alls blev så kort som han befarat. Det enda krav jag hade var att jag ville ha kvar lite längd fram och att det måste vara så kort att jag inte kan sätta upp det. Hon tyckte då att det passade att hålla linje med käkbenet. Det funkar bra för mig. Det är ingen frisyr jag måste fixa. Men den ser bättre ut om jag gör det. Gratis blev det dessutom. Halva presentkortet har jag kvar. Så jag hinner klippa mig en gång till i höst. Det innebär att jag kan hålla frisyren ett tag. Normalt brukar jag låta allt växa ut tills jag är så less att jag av den anledningen går och klipper av allt. För att sedan börja om igen. Jag brukar besöka frisören ungefär vartannat år. Så det här måste vara något typ av rekord från min sida. Då jag faktiskt klippte mig förra våren och hösten med. För att komma till det viktigaste. Här kommer efter bilden. Jag är osminkad och jävlig som vanligt men det bjuder jag på. Jag har legat och sovit i frisyren - det såg bättre ut kvällen innan... Men misstänker att det är så här jag oftast kommer se ut ändå.





Lillan har igår natt och inatt vaknat mitt i natten. Jag begriper inte varför. Hon ligger och jollrar och sparkar. Hon slår med tutten eller nallen (hon har en nalle som också är en speldosa, det sitter ett plastspänne i svansen man ska dra i för att den ska spela) mot spjälsängen. Hon brukar luras. Man tror att hon slår tutten mot sängen när det egentligen är nallen. Då har man kravlat sig över hela sängen för att stoppa in tutten igen helt i onödan. Mitt i natten är det inte allt för uppskattat. Inatt höll hon älskling vaken från det att hon slog upp sina blå runt 12 snåret tills han gav upp och la sig i soffan några timmar senare. För min del fungerar det ändå. Jag är ju hemma och hade inget planerat alls idag. Förutom att ringa vet och fixa och hämta medicin. Lite jobbigare för honom som ska jobba. Han fick någon ynka timmes sömn på soffan innan jobbet.

Jag och lillan sov till kvart i 9. Jag hade ställt klockan för att hinna ringa vet eftersom lillan vaknat efter 9 föregående dagar. Det hade hon nog gjort idag med om hon inte vaknat av mitt larm. Jag var redan vaken eftersom hon sovit så oroligt hela natten. Då sover jag med väldigt oroligt. Det var nog därför älskling inte kunde sova alls. Just nu skyller jag alla griniga, konstiga, oväntade överraskningar på tänder. Nej, hon har inte fått en endaste tand än. Men jag tror att det är på g nu. (Det har jag trott i över en månads tid, men nu är det nog på riktigt).

Eftersom hon sovit så dåligt på natten har hon varit extra trött och grinig under dagen. (Än en gång - säkert tänderna som spökar - känns som en väldigt vanlig ordföljd uttalad i detta hushåll numera). Det är som ett lugn infinner sig när hon sover. Särskilt påtagligt när hon varit extra grinig. Som en liten ängel. Mammas hjärta.

 

Äntligen! Idag tog lillan flaskan. Jag skulle testa som vanligt. Hon lite grinigare än vanligt. Jag tänkte att det här kommer gå käpprätt åt pipsvängen som vanligt. Hon drack allt jag gav henne. Det var ordentligt otippat. Det brukar gå absolut sämst när hon är på dåligt humör. Att jag då bara hade blandat det minsta som går, 30 ml med en skopa ersättning. För att slippa slänga bort att ersättning (för den är allt annat än billig). Kändes sådär. Jag fick snabbt försöka blanda ihop lite till medan lillan förbannat skrek efter mer. Just då var det ljuv musik i mina öron. Hon tog ju flaskan. Ett steg närmare avvänjning av amning. Nu hoppas jag verkligen att det inte var en engångsföreteelse. Det får morgondagen utvisa.

 

Nu är det sängen som hägrar. Ska försöka sova ikapp nattens förlorade sömn. Jag hoppas att lillan tänkt det med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0